En kall morgon...

En kall morgon...

Ibland behöver man vara för sig själv... 

I detta hysteriska tidevarv som vi nu befinner oss i, kan det vara väldigt skönt att bara vara... bara vara ensam... och få hitta sig själv.

Härom morgonen fann jag mig själv mycket irriterad, allmänt frustrerad och inte alls glad.. på något sätt...

Hur hittar man sin energi igen?

I min frustration var första tanken att bara dra ner gardinen och gå in i mitt skal (som skalman) och vara just arg, så som jag kände mig... Jag ville bara skrika och skälla, men någonstans har jag lärt mig att trycka ner frustrationen så jag tryckte ner den... och det blev bara värre..

I min blinda förtvivlan, kom förnuftet ifatt mig och sa till mig att åka till stranden..

Sagt och gjort, jag fann mig själv en råkall morgon gåendes på stranden och till slut började jag prata med universum/Gud... Snälla hjälp mig förstå min ilska och frustration. - Ge mig ett tecken... 

Självklart var det tyst... men jag fortsatte gå där längs stranden och sakta men säkert kom jag till insikt...

Jag är inte ensam!

Jag har ingen anledning att vara arg, ledsen eller förtvivlad!

Jag har varje dag valmöjligheter att välja vad jag vill lyssna på och vad jag vill tro på.

Jag har också valmöjligheten att välja om jag vill vara arg, ledsen eller glad, det är upp till mig att välja mina känslor.

Så efter 40-minuters promenad fann jag en död delfin (!) på stranden och den blev min insikt att jag lever och kan välja hur jag vill må.

Jag får lov att vara ledsen och jag får lov att vara arg, men jag behöver inte vara det, om jag själv inte vill det. 

En av de största gåvorna vi har fått som människor är att vi kan välja hur vi vill må. Men det är ibland väldigt enkelt att glömma, precis som jag gjorde...

 

Tillbaka till blogg